Små bebisar med och utan hår.

Igår hade jag fantastiskt fint besök av Mattias med tillhörande kvinna. Efter att vi druckit GT och diverse mängder rödvin var de tillräckligt modiga för att prata på I have to meet you somewhere. Det kommer bli jättefint, tack tack tack. Nu är det bara Ida, Anna, Alice, Ck och Snäckan kvar. Topp!

Denna dag började som jag förtjänade. Fruktansvärd huvudvärk och frossa och aj och illamående. Sedan skulle jag duscha bort dessa kramper i hett vatten tänkte jag, men ack, inget varmvatten fanns att tillgå. Upptäckte jag då jag tvålat in mig. Livet är oanständigt otrevligt ibland.

Men snart ska jag hämta upp min älskade vid tågperrongen och så ska vi ägna oss åt en fantastisk paraktivitet; nämligen hälsa på Nettan, Malin och deras nykläckta bebis:

DÖR.


Igår låg jag och smågrät i min fåtölj, tänkte att jag var värdelös, ensam, korkad, tappat all musikalisk begåvning, inte ville göra någonting och även om jag velat så KUNDE jag inte göra någonting. Det enda jag möjligtvis skulle kunnat tänka mig vore att äta choklad med saltlakrits i. Tänkte att det nog var min egen undergång som var på gång.

(Visst är det märkligt att man aldrig aldrig kopplar sin egen PMS förrän någon annan gör det åt en?)

I vilket fall. När jag gnällt klart så läste jag lite bloggar på min telefon och Alex Schulman är förvisso inte någon storfavorit men mitt mesta skratt på hela dagen fick jag av detta:

En helt vanlig Ficks-kväll.

Tove är det roligaste jag vet: 

Igår var vi på Ficks och svängde våra lurviga. Mot ett-tiden började Tove säga att hon hade en konstig känsla i sig, som en intuition och att hennes farmor säkert skulle dö snart. Hon blev förtvivlad och var inte alls på festhumör länge. 

När vi var påväg till nattbussen kom jag att tänka på att den där farmor-grejen kändes väldigt bekant. Kom osökt att tänka på en kväll då vi var i Paris och skulle ut på halaballo då Tove helt plötsligt blev helt gråtfärdig utan anledning och tog det som att hennes farmor skulle dö snart. Vad var det då? Jo, pms. Så jag nämnde något om det och hon bara ahaaa... just det, jag ska ju ha mens snart. 

Stackars farmor! Alltid detta offer för PMS-tänket. Gulle-Tove. Puss. 

En annan kul sak igår:

Jag och Tove dansade och utsattes för den där typiska "man går förbi och smeker ens arm/rygg med sin hand"-grejen som sker ungefär en miljard gånger på en vanlig Ficks-kväll. Jag var generellt väldigt irriterad hela kvällen och surade till totalt när det hände för tusende gången. Musiken var skithög (Riktigt jävla grymt livedj-framträdande av Cécile, en snubbe från italien) så jag vrålade med all min inre kraft och ilska till Tove: "JAG HATAR MÄN, JAG HATAR MÄN, JAG HATAR MÄN". På mitt sista jaghatarmän så blev det något fel med musiken så det blev helt tyst, och eftersom att alla dansade och inte pratade blev det VÄLDIGT tyst, så alla hörde mitt kvinnoseperatistiska utrop och folk runt mig - bl a den vidriga mannen - började skratta. 

Antar att mitt budskap nådde fram iallafall!

jag och christoffer på förfest hos mig

--

För övrigt älskar jag den eviga julstämningen på jobbet. Glöggen står framme, två tomtekoppar, en jultallrik och så två tanter som sjunger på alla möjliga julsånger hela tiden. (Den enas favorit är Stilla natt, och den andra är Tipp tapp). Idag fortsatte detta tema med att min favoritgubbe strålande lycklig önskade mig ett Gott nytt år. Jag tackade och bockade, lika strålande lycklig jag.

Det kommer bli en stämningsfull jul. 

Jullan har PMS.

Jullan har PMS och lite kommunikationssvårigheter pga detta. T ex:

Jullan: "She waaalks like an angeeeel"

Jag: "Waaalks like and angeeel"

Jullan: DU SJUNGER FÖR FORT VAD FAN LÄGG AV

Jag: Jag ska gå nu, hur varmt är det ute?

Jullan: Men SKITVARMT FÖRIHELVETE

Allt detta medan hon ligger på min säng och pillar med mobilen i naveln. Japp.