tisdag 25 september 2012

Den svala trevlighetens samtal.

Igår på Friskis&Svettis pågick det ett oerhört drivande och innehållsrikt samtal mellan två kvinnor i övre medelåldern.

Kvinna 1: Jaså, du äter en banan du.
Kvinna 2: Jo, det smakar ganska gott faktiskt, såhär efter träningen
1: Jo, så kan det vara. Tänkte du komma på torsdag förresten?
2: Ja, det hade jag tänkt.
1: Jag hade tänkt att vi kunde gå ut och äta då.
2: Det låter ju trevligt.
1: Ingemar är inte hemma den kvällen heller.
2: Men då passar det ju bra. Så slipper han sitta och vänta.
1: Ja, så därför tänkte jag att om du vill så kunde det vara trevligt att gå ut och äta en bit då.
2: Det låter trevligt.
1: Den här BHn är förresten ny. (medioker och beige) Det är den de gör reklam för på tv, den är jättebra.
2: Jaha.
1: Riktigt bra är den faktiskt.
2: Ja, det kan jag tänka mig.
1: För det är ju den du vet, som är på reklam. Du vet den! På tv.
2: Jo, det vet jag nog.
1: Mm. Den är riktigt bra.
2: Vad kul.
(tystnad)
2: Har du också en banan.
1: (lite uppspelt) Jajamän.
2: Det blir väl gott för dig.
1: Ja, det är gott när man är lite småsugen.

Kära gode Gud, låt mig aldrig vara en så tråkig vän. Eller ha så tråkiga vänner.

fredag 14 september 2012

Paris och sexismen.

Paris var ljuvligheten självt och jag ville stanna där för evigt.
Men tänkte berätta en icke-solskenshistoria om vår fredag för att få inskränkta människor att fatta hur världen för kvinnor och flator kan se ut. Och för er blinda människor som påstår att feminismen inte skulle behövas.

På fredagen skulle jag och Anna gå på en klubb som, översatt till svenska, hette "Jag är en snygg kvinna som ligger med andra kvinnor." En flatklubb, som tydligen brukar vara fantastisk.
Vi kom dit runt 01 och ställde oss i en lång kö som till 90 % bestod av män. Heteromän. (Senare fick jag reda på att Mr Oizo skulle dja, vilket förklarade saken.) Anna föreslog att vi skulle gå någon annanstans, men eftersom att hennes flirt betalat 18 euro för att komma in och festa med oss och redan var där inne så bestämde vi oss för att gå in ändå; det kanske såg bättre ut därinne.
Vi kom in rätt fort och gick ned i källarlokalen. Det var bra musik och skitmycket folk, men minst 80 % män. Anna och Typhaine hittade varandra och kysstes och på en gång kom det fram en stor blond snubbe och började ta på dem. Jag såg rött och gick fram till honom och skällde på honom. Då vände han sig mot mig, fick något galet i blicken och kom emot mig med öppen mun och utsträckt tunga och började försöka röra mig. Jag sa att om han inte gick så skulle jag slå honom i ansiktet, och då grabbade han tag i min arm och vred om, hårt, hånleendes. Jag var full av adrenalin så jag lyckades bryta mig ur hans stenhårda grepp, men det gjorde jävligt ont. Tillslut gick han in i vimlet av folk.
Jag ställde mig mot en vägg med värkande arm och försökte lugna ned mig. Ville ha en öl, men efter det svindyra inträdet hade jag inga kontanter. Några killar kom fram till mig där jag stod och tillslut gick jag upp på övervåningen och satte mig på en träbänk i andra rummet, där det inte var lika mycket folk, och bara försökte släppa all negativ energi.
  Efter bara några minuter kom en snubbe och satte sig bredvid mig och frågade varför jag såg upprörd ut. Jag sa att jag hade förväntat mig en flatklubb. Han frågade om jag var lesbisk, varför jag gillade kvinnor och så tog han plötsligt tag i mitt huvud och försökte kyssa mig. Jag puttade honom ifrån mig och sa åt honom att låta mig vara, och han sa att vi bara skulle kyssas i en minut så skulle jag få se. Jag flyttade mig en meter ifrån, och sa att det där definitivt inte funkar på mig. "Det är precis det det gör" sa han, berättade att hans ex hade varit lesbisk tills hon träffade honom och att hon sagt att han var den enda man som kunnat ge honom det bara kvinnor dittills kunnat. Sedan sa han att han respekterar mig, böjde sig mot mig och pussade mig på axeln och smekte mitt ben. Jag skrek åt honom och försökte gå, men då blockerade han vägen framför mig och sa att jag bara måste lugna ned mig och slappna av, men då slog jag bort honom och trängde mig förbi och sprang mot källaren. Han sprang efter, men jag lyckades komma undan.
Väl nere i källaren letade jag efter Anna och Typhaine men hittade dem ingenstans. Trängde mig genom alla människor, en snubbe kommenterade min kropp, jag sprang in i den första blonda killen igen som hånlog galet då han fick syn på mig och kom emot mig och försökte slicka mig i ansiktet, jag lyckades springa ifrån honom, fick ytterligare kommentarer av några snubbar och en kille vrålade "fucking lesbian" efter mig. Min väska var i garderoben tillsammans med min telefon och Anna hade min bricka så jag kunde inte dra. Sprang ändå uppför trappan mot utgången och där sprang jag äntligen in i Anna som var chockad och rädd över att inte ha lyckats hitta mig, och så fort jag såg henne bröt jag ihop och började störtgråta, Typhaine gick och löste ut min väska och vi drog direkt därifrån.
När vi kommit en bit satte vi oss på en stentrappa och jag berättade vad som hänt, och medan jag berättade kom en kille och frågade om eld och vi skakade på huvudet, han envisades med att stanna kvar och när vi sa att vi hade ett seriöst samtal och ville vara ifred blev han förolämpad och provocerad och vägrade gå. Sedan kom ett till gäng killar och sa att vi var fucking lesbian pussycats.
  Anna och Typhaine berättade att minst fem män kommit fram till dem och försökt "vara med".

Vi bestämde oss för att dra till vår stammis-flatbar Le Troisemme Lieu, där det iallafall nästan uteslutande vistas kvinnor. Vi åkte dit med taxi men allt jobbigt från kvällen satt kvar i mig så jag flippade och fixade inte att vara kvar. Känslan och obehaget satt kvar i över ett dygn, och mitt obehag mot de franska männen höll i sig. Jag kan inte ens räkna på tio händer hur många kommentarer vi fick på stan under dagarna, av män förstås, främst sexistiska men även homofoba.

Att man ska behöva känna sig så orespekterad, integritetskränkt, utnyttjad och objektifierad på en och samma gång är helt fruktansvärt. Förstår nu hur Anna hade det i Kassel, med alla sexistiska konstsvin med fru och barn som förväntade sig att få knulla allt som rörde sig. Har dock aldrig varit med om något liknande i Paris innan, som under den kvällen. Vidrigt.