Dagens Sivi.

Idag började Siv lära sig att författa på datorn. 
Hittills:
sz§1
0888¨¨¨0 äävb jty1§

Och sedan satte hon igång min nymastrade remix på Preacher & Bear - The storm has come
Duktigt barn.

Annars har vi lekt, badat huvudkissig katt (jag och Siv), fått tonfiskkoma (Siv), planerat lite Örebro-workshop (jag och Lo), haft fullt hus (fyra besökare igår, fyra idag, två imorgon). Hennes moderliga trygghet har gått från att vara min famn till påsbädden i klätterträdet. Gråter blod, men hoppas att hon fortfarande tycker om mig. 

C-rex vs T-rex

Svårt att utgöra skillnaden. Om det nu finns någon.

Tyrannosaurus rex?

Siv?

Siv-filmer och Londonträd.

Tack för all fantastisk support i mitt kattklätterträds-väljande. Valet föll slutligen på denna, sk "London":

Och nu hoppas jag att mitt barn kommer att bli nöjt och glatt. Kalaset gick på nästan 2000 kr, och tillagt med att mina räkningar är uppe i 6000 denna månad gör det att jag inte kommer att få ägna mig åt någon form av aktivitet såsom god mat, trevliga fikor, dansanta kvällar och välförtjänt öl. Tur att jag jobbar hela tiden och ändå inte har tid med sådana bestyr!
Och vad gör egentligen lite ont om pengar när denna underbara bebis snart svassar vid mina tår:

Barn jag tycker om, del 2.

Nu till mitt eget barn.
Idag har jag varit på besök i Eskilstuna och pussat på min Siv, hennes biologiska föräldrar och alla hennes syskon. Alla kattungarna var hårlösa på huvudet med skavsår. Alla utom Siv. Gissa varför.
Min kisse är minst, men tuffast. Inte elak, men bra på att... ta för sig. Och gnaga. Alla andra kattungar kastade sig på mig och pussades och gosade. Siv var mest hungrig. När hon fått äta - foder, anjovis och di - kröp hon upp i min halsgrop och somnade. De andra låg hos mamman, men hon låg hos mig, länge länge. Alldeles lugn och trygg. Min lilla smula.
Blev en smula chockad när jag kom och jag först tog mamman för en kattunge. De är så SMÅ. Och mjuka som dun. Och bebisarna... Ja, ni ser ju själva. Mindre än marsvin, med små råttsvansar.

Så himla pyttig

Hjärtat

Tomatsåsen på nosen fick hennes mor slicka bort, det nådde hon inte själv.

Som en liten bengal i teckningen.

Sivs brorsa var pussig. Siv sov,

Siv på filten jag gav henne.

Här var hon bara hungrig.

Här var hon mätt. 

Hela familjen: Far, mor och fyra barnen

                                       Och så en liten film:

Min katt på ingång! Och min kropp på nedmontering

Nu har jag tagit tag i mitt liv, rent fysiskt, och hört av mig till vårdcentralen. Fått tvingas inse att det är ett stort problem att jag med mina 170 cm gått ned från 56,5 kg till under 46 kg på ett år, utan att ha ändrat mina kostvanor. Och jag älskar grädde, fett, lagad mat, etc etc. Det är lite läskigt. Jag undrar vad det är för fel på mig. Min kropp ser ut som en fjortonårings.
-----
Nåväl. Roligare sak:
Nu har jag tingat mitt barn! Är jättenervös men pirrig och glad för jag tror att hon är Katten med stort K för mig. Eller snarare Siv med stort S. Titta ögonen. Titta öronen. Titta rödspräckligheten. Åh, vi ska skeda i sängen och gå på utflykter, och jag ska topsa hennes monsteröron med olja och kanske kan jag sampla hennes nasala mjauanden i var och varannan låt.

Sannah är en stolt och ärlig blivande gudmor.