Barn jag tycker om, del 2.

Nu till mitt eget barn.
Idag har jag varit på besök i Eskilstuna och pussat på min Siv, hennes biologiska föräldrar och alla hennes syskon. Alla kattungarna var hårlösa på huvudet med skavsår. Alla utom Siv. Gissa varför.
Min kisse är minst, men tuffast. Inte elak, men bra på att... ta för sig. Och gnaga. Alla andra kattungar kastade sig på mig och pussades och gosade. Siv var mest hungrig. När hon fått äta - foder, anjovis och di - kröp hon upp i min halsgrop och somnade. De andra låg hos mamman, men hon låg hos mig, länge länge. Alldeles lugn och trygg. Min lilla smula.
Blev en smula chockad när jag kom och jag först tog mamman för en kattunge. De är så SMÅ. Och mjuka som dun. Och bebisarna... Ja, ni ser ju själva. Mindre än marsvin, med små råttsvansar.

Så himla pyttig

Hjärtat

Tomatsåsen på nosen fick hennes mor slicka bort, det nådde hon inte själv.

Som en liten bengal i teckningen.

Sivs brorsa var pussig. Siv sov,

Siv på filten jag gav henne.

Här var hon bara hungrig.

Här var hon mätt. 

Hela familjen: Far, mor och fyra barnen

                                       Och så en liten film: