tisdag 16 november 2010

Ett år sedan och en glad dag.

Idag var det världens finaste väder, i de få minuter jag hann uppleva det mellan mitt jobb och Caféva. Kände en ödmjukhet inför livet och en lycka över att jag har precis det jag vill ha i livet just nu. Och att jag har världens bästa vänner i mitt liv. Det är en fantastisk känsla.

Det vankas för en ny spritfest och det tar bort alla sorger över jobb i helgen. Innan helgen ska jag klippa både Ck och Linnea samt repa med Cicely och med bandet och efter-öla på Berlin. Så himla trevligt har jag det!

Jag vill ha fler tillfälliga förbindelser i mitt liv. Fascination, kort och intensivt utbyte och tidsbegränsade äventyr. Det gillar jag. Det är helt lagom.

Gör massor av musik med min sprängda mick. Jag får leka Sophie Zelmani ifall det ska låta skapligt. Det är en utmaning, jag menar, jag gillar inte ens Sophie Zelmani. Det är roligt. (Men jag måste ha en ny mick.)

Den 16e November för ett år sedan gjorde jag följande:



2 kommentarer:

N sa...

Såg dig inne på Caféva när jag gick förbi!

Ja! Älska spontanitet och tillfälligheter, då blir det som allra bäst.

Niki Yrla sa...

jag är nog mer på caféva än hemma. eller kanske 40 % jobbet, 30 % hemma, 30 % caféva. så känns det iallafall.

tveklöst!
kravlöst, nytt och inspirerande. det är så det ska vara.