skitpolis potatisgris. jag har inget förtroende för er och ja, jag är rädd om dagarna, nätterna, kvällarna. det är ert fel.

Ni vet den där snubben som ringde och sextrackade mig? Tror ni inte att han ringde igen ikväll. Och jag blir knappt arg på honom längre, jag blir arg på detta jävla samhälle och jävla polisen som vägrar ge minsta hjälp, stöd, skydd, eller ens skicka kopior på mina tre anmälningar, lägger ned mina anmälningar utan att kontakta mig och som inte har minsta intresse av att jag har samtal inspelade och telefonnumret han ringer ifrån.

Han må vara ett relativt oskyldigt snuskpucko som gillar att ringa till alla och hota, men fan, han kan lika gärna stå utanför min dörr. Blev skiträdd när han ringde nu, jag menar, jag bor själv och vad som helst kan hända. När jag kom hem satt en lapp där en tjej efterlystes i Biskopsgården (där jag bor) och nu hade de tydligen hittat hennes kropp. Jag hatar detta samhälle vi lever i, jag hatar rättsystemet, jag hatar att polisen skiter i oss, jag hatar att feminismen inte kommit längre än att vi fortfarande måste kämpa för att få lika lön och inte kan lägga allt jävla krut i världen på att skicka alla män som begår våldtar/hotar/förnedrar/är våldsamma till en annan planet där de plågas, kastreras och dödas långsamt av ett stort farligt monster. Jag är gärna med och bygger den planeten, och jag är mer än gärna en del av det stora farliga monstret.

Ni ska fan inte komma undan.

--

Så.

Nu har jag repat i fyra timmar och det låter riktigt grymt. Sedan hittade jag vegetarisk ravioli i mitt skafferi och blev så glad att jag skreksjöng Staten & Kapitalet för mig själv och sedan har jag tittat på extramaterialet till Ensam mamma söker. Nu vet ni.

--

Mina tanter har smak för modern inredning:

Fläkt med tre kompressorer och en kanelbulle.

Modern kruka konstruerad av hemköps smågodisbägare.