Sömnprat och täppta bihålor.

Nu försvinner jag till Malmö. Förkyld med täppta bihålor och med en spritt språngande ny låt i bagaget. Önska mig lycka till. Nu ska jag storshoppa på apoteket och hoppas på bättre tider och en mjuk famn att sova i på tåget.

Idag har jag spelat in regn. Det var fint. Det fick hamna på låten, båda med balkongen stängd och öppen.

--

Ida i sömnen:

(sträcker sig efter min handled, får tag i den och sätter sig upp i sängen med en blick som om hon kommit på en bra idé)

Ida: Spis.

Jag: Vad sa du?

Ida: Spis.

Jag: Var är spisen?

Ida: (trycker mig med fingrarna tre gånger på olika ställen på armen) Här. Spis.

(Lägger sig fort ned och sover vidare)

Är det inte elefantporslin så är det spis. Alltid lika bestämd låter hon, med sina substantiv.