Mardrömsstafett och en stilig utsikt.

Jag har haft mardrömsmaraton de tre senaste nätterna. Fyra riktiga mardrömmar har jag hunnit med. Vaknat och störtgråtit två gånger, och en annan gång vaknat och sagt "det var en dröm det var en dröm det var en dröm" för mig själv tills jag förstod det. Det har varit så verkligt, för alla drömmar har varit som en fortsättning på ca en timma innan jag somnat dagen innan. Jag har bl a: Bråkat och skrikit med ida i en dröm, i en annan har hon dumpat mig genom att ringa till mina föräldrar som fått ringa och säga det till mig, har åkt för långt med vagnen så jag hamnat ute på temperaturgatan och varit nära att bli våldtagen, jag har varit biologisk mamma till min systerson. Helt slut. Nu får det vara nog.

Försöker kanske kompensera mitt för tillfället oerhört fantastiska liv med lite nattlig ångest. Kan kanske får vara okej.

Igår var jag först på besök på Nettans balkong. Bakfull och jävlig solade jag i bara trosor,jag åt fantastiskt god pizza och somnade sedan på hennes sängliknande bänk i solen. Vaknade och förstod inte alls vart jag var, och sedan fick jag kaffe.

Detta var Nettans attgöraidag-lista och som synes hade hon enbart klarat avföringsdelen på hela dagen:

'

Sedan passerade jag en bröllopsfotografering påväg till nya äventyr:

Sedan blev det picknick och en balkongvisit med utsikt över Älvsborgbron och påskfyrverkerier till långt in på natten, med Ck, Alice och nya fina bekantskaper. Sicken helg ändå.