Komma ut för barn.

Jag: Marcel, när jag får barn kommer de ha två mammor istället för en mamma och en pappa.
Systerson Marcel 3 år: Okej!
Jag: Det kan man också ha.
Syster: Eller två pappor.
Marcel: Ja!

Barn är bra och knappast komplicerade att komma ut för.

Mitt barn är en nittiotalsleksak.

Jag: Jag önskar att Alice ville träffa Siv och se att hon inte är som andra katter.
Freja: Ja, men Siv är ju ingen katt. Hon är mer en... furbee.

Nu är furbeen inlämnad för kastrering. Tvångssterilisering. Den långa, långa, frågande blicken hon gav mig då veterinären gick iväg med henne. Mitt hjärta blöder. Och så städar jag här hemma och hittar äggskal i fickorna på mina shorts som hon petat in. Blöder ännu mer.
Hon kom nämligen stolt och lämnade äggskal till mig vid sängen, som hon fångat i papperskorgen. Vågar en inte fånga fåglar, får en göra något annat. Och nu hade hon alltså letat upp dem i papperskorgen igen och pillat in i shortsen, för att vara säker på att jag skulle få föda med till jobbet. ÄPPELUNGE. Hon är det bästa som finns.
Nu skall hon snart hämtas hem och matas med tonfisk och äggula.

Äggskal på matta. 

Äggskal i shortsficka (Fanns större skal innuti)

Furbee på favoritplats, resväska.

Furbee sover hårt. 

Snart blir det Barcelona.

Det känns lite galet och mycket overkligt att jag ska spela skivor i Barcelona på en (i mina svenskifierade ögon) enorm elektronisk flatklubb om 1,5 veckor. Att jag ska åka dit alldeles allena med mina skivor i väskan, stanna fyra nätter och inte ha någon aning om vilka jag kommer träffa där, vad jag ska göra, vart jag ska bo och hur jag ska överleva min förmodat extrema nervositet. Det kommer förmodligen vara mycket varmt, det är det jag tror mig veta. Ser så ut.
Det är så roligt med äventyr. Läskigt, men roligt. Och två storstäder inom loppet av en månad. Så brukar jag då rakt inte jobba.

Barcelonaresa med höglöpkisse

Hej.
Min katt löper. Hon skriker utan uppehåll. Konstant. Sedan fem dagar och fyra nätter tillbaka. Jag har inte fått sova på lika länge. Testat sömntabletter, öronproppar, tankesmedjan, utelåsning. Inget funkar. Hon är fruktansvärd. Samtidigt som att det är synd om henne. Men mest om mig ändå. Ikväll dränker jag sorger i vin och musikskapande på högsta volym. (Hon hörs ändå)
Försökte boka biljett till Barcelona också. Jag är en person som inte kan göra något alls om något blinkar i bakgrunden, eller ens i ögonvrån. Hade konstant vrålande i bakgrunden. Lyckades därför boka enbart hemresa. Detta efter mycket möda.

Orkar ej mer.

Men detta ska iallafall bli fantastiskt:

Tåguppförande.

Tågvärden: vad värdig din katt ser ut!
Jag: Det är hon.
Tågvärden: Hon ser ut att klara tågresan väldigt bra.
Jag: ja, hon är väldigt van att åka tåg.
Han: (ler) Ja det märks.
Jag:  Och så har hon kanske tjutit av sig hemma. Hon löper.
Han: eh.. Jaså?
Jag: Ja. Hon löper nu alltså.
Han: Eh.. Jaha.

*mkt konstig stämning*

Har förmodligen någon form av tourettes light.

Fashion i Parre

Detta är mesta modet i Paris.

Kläder:
Batik (t-shirtar, tights, jeans, college-tröjor) (och att utföra blekningsbatik på jeansskjortor)
Mönstrade, lösa byxor, sk Beach pants. Gärna färgglada.
Överdelar i jeans; toppar, tröjor i jeanstyg
Knytblusar
Manchesterbyxor, gärna shorts

Mode i annat:
Sandqvist-ryggsäck (måste man ha)
Små sparkcyklar i alla möjliga färger
Elektroniska cigaretter (alla pratar om dem och tydligen ytterst hippt,  men ingen verkar vilja sluta röka än)
David Guetta-hörlurar
Lånecyklar (alla använder dem. Kostar 30 euro per år.)
Prata om vädret (Alla pratar plötsligt om vädret hela tiden. En effekt av tre månader av kasst väder, förmodligen)

Fortsätter.

Anna: alltså folk som verkligen går in för att vara turister!
Jag: ser du några i shorts?
Anna: nä, men alltså, fotriktiga skor, fotriktig keps..

Iskyla.

Anna: Jag har packat ylletröja och långkalsonger!

Nog för att det är kallaste våren i Paris på 60 år, men det ska ändå bli 18 grader..
Nu bär det av, såhär mitt i natten. Farväl.

Gamla låtar, nya tag.

Idag hände en fin sak.
Jag spelade skivor på Weekday idag, och då jag spelade min låt Summer tunes kom det fram två tjejer till mig och sa "What is this song, it´s totally amazing!" och då stod jag där lycklig och högröd i ansiktet  och sa att det var min. Sådana kickar behövs. Skrev låten för över tre år sedan, och började på produktionen för ett år sedan så det känns så himla fint att den blev så bra som den blev.

Jag längtar efter att göra en ny låt. Som känns som något helt nytt och spännande, utan att låta som något annat än jag.
Det känns som att jag just nu bara går på säkra kort, i gamla mönster. Jag vill drivas av adrenalin och bara skapa. När jag träffade Ida och var brutalförälskad, inte hade sovit eller ätit på en vecka och gick på högvarv gjorde jag denna låt, tidigt tidigt en morgon:
 Jag satt från första idéen till slutmix innan jag somnade i min fåtölj många timmar senare av ren utmattning. Det var över två år sedan och jag kan fortfarande känna att den är väldigt kreativ och jag lyssnar och undrar hur jag kom på idéerna med alla dessa filtren på trummorna och hur fan jag lyckades med där där snygga, råa basljudet (som jag i stort sett skapade från ingenting.) och hur i all världen jag kom på den basgången. Det var något helt nytt, använde nya saker jag inte kunde någonting om. Så på det sättet speglade det väl hur mitt liv såg ut då, jag var modig, orädd och bara körde på.

En ska väl inte behöva bli förälskad för att vara produktiv.

Just nu är det så mycket som händer; fortsatta konstsamarbeten, resor, demo med bandet, roliga dj-bokningar, musikvideoinspelning. Jag vill göra något från noll, något vågat.
Kanske efter Paris.
Trist att Paris är kallare än Göteborg.

Men nu ikväll ska jag spela på Jazzhuset. Kom kom! Alla intäkter går till Djurrättsalliansen.

Engelska dagar.

Jag till sängliggande tant: Nu ska vi rulla tant!
Tant 102: Now we´re gonna... roll auntie!
Jag: Is it an english day today?
Tant: Yeees, I enjoy speaking english.
Jag: Roll auntie would be a perfect band name.
Tant: Hehehehe.
Jag: And here is breakfast for you.
Tant (lycklig): Öuuuuh! A cheese macket!