Äntligen moderskap!

Det är mycket svårt att inte vara lycklig nu. Samt mycket svårt att vara produktiv med något som inte inkluderar Siv i någon form.

Uppfödarna hade förvarnat om att hon just då satt och skrek i buren och att det nog skulle bli en jobbig färd hem. På tåget virade jag in henne i min halsduk och hade henne mot mitt bröst och hon sov som en stock i alla möjliga och omöjliga ställningar, hela vägen till Göteborg.

Väl hemma tog hon sig en upptäcksfärd i varje rum och sedan hoppade hon upp i min famn - och somnade. Sedan lärde hon sig att klättra upp på min axel (med lätt assistans) och höll utkik därifrån - och somnade sedan på den. Filmbevis:


Sedan har vi sovit sked hela natten, lekt hela morgonen och klippt klor och sedan har hon sovit. I min famn, Cicelys famn, Snäckans famn, Sannahs famn, Los famn. (Många besökare.)

Igår:

I buren. 

Här somnade hon under min haka på tåget och jag höll på att börja böla av lycka

Böj-öra.

Rickie Lee Jones - We belong together

Drömde. Sprang, jamade och snuttade i sömnen. 

Kröp upp i min famn i köket och somnade.

Papegojkatt.

Under natten. Hon sov, jag var vaken.

Idag:

Morgonklättring.

Sova med Cicely

Idag vågade hon sig upp på högsta!

Hoppade upp i min famn och somnade när jag satt på toa

Sov i Snäckans famn.

Sov på Lo.

Sov på mjukisfällen.

Och här sover hon nu, fast nu ser man inga öron. Ropade precis "Hur går det Siv?" och då sträcktes en pyttetass upp långsamt och sedan långsamt ned igen.