Hip hip hurra

för mig imorgon! Man får gärna gratta om man vill, jag blir glad. Tänk, när jag gick i högstadiet trodde jag att jag skulle dö när jag var sjutton, alternativt sluta som alkis och hemlös. Bättre än så har det ju onekligen gått hittills, och imorgon blir jag alltså tjugotvå.

Har rast på jobbet nu. Tanterna, och särskilt mina två, är överlyckliga över att jag är tillbaka. Så det känns himla fint, men jag hade gärna haft några veckors semester till. Känner mig helt död, efter tre h. Bra start!