Senaste nytt och så.

Är fortfarande i valet och kvalet om detta. Men okej. Nu har jag två deadlines tills måndag:
1. Mixa + mastra Mansions debutsingel, som släpps nästa vecka. Går över förväntan. Vi har också en mycket rolig spelning inom jättesnar framtid, info kommer inom oerhört kort.
2. Göra klart + mixa min första officiella remix med Imagine me, som kommer släppas på 12-3 records.
 Med vin i hand och katt i knä klarar en mycket.
'
 Här är lite bilder på det senaste, helt i oordning:

Siv tuggar knapp. Idag.

Mammi i ståtlig tomteluv, på julafton.

Alice avskyr katter, men här fann hon och Siv varann.

Fick privatspelning av Sofia. Krävdes bara en skvätt öl, så var hon övertalad.

Tre ljuva: Världens bästa Anna, hennes Siri och min Siv.

Farmor i julklappsklänningen hon fick av mig.

Andra Anna, med skadad Siv (se svans) nyårsdagen.

Aj.

Hemmagjord ushi i kollektivet Stacken.

Min nya matta.

Syrrans katt Albin.

Världens sötaste systerson.

Gullig Sofia.

Ville adoptera pinocchio från katthemmet, men hen var tingad.

Tur att jag har denna. Hos Anna, med vin.

Sedan bröt jag lillfingret (i tisdags)

Här satt jag och Anna på vårdcentralen och tråkade.

Anna plus djur.

Siv blev paket och var rätt nöjd över det.

Preacher & Bear-remix.

Äntligen finns min officiella remix att lyssna på! Snart även på Spotify. Och det fantastiska originalet:

Videodagbok från Paris.

Har gjort den första covern på tvåhundra år, ca. På en alldeles nysläppt låt av Rue Royale - Set out to discover. Lyssna, titta på film samtidigt. Och så:

Lite konstmusik!

Sitter på min kammare med ljuv katt i knä och ljudlägger ostar och möss till en filmuppgift i skolan och hittade denna på Vimeo; mitt och Minna Forssbergs hela första projekt tillsammans! Från hennes utställning på Röda sten i somras. Hon har allt med filmen att göra, och jag allt med ljudet att göra. Enjoy!

Corporeal Undertakings no 2. from MinnaForssberg on Vimeo.

Paris vs Ingen fritid

Jag har gått och undrat hur jag kunnat ha så oerhört mycket mer pengar på kontot när jag pluggat jämfört med när jag jobbat.
Har nu kommit fram till slutsatsen.
När jag pluggade på Music College jobbade jag när jag inte var i skolan, och tvärtom.
När jag bara jobbar har jag all tid i världen utöver jobbet.
Sedan jag började på musikhögskolan har jag druckit kaffe ute två gånger, druckit vin/öl ute kanske tre gånger, och ätit ute två gånger. Inte hunnit strutta i en enda affär. Går i skolan, pluggar resten av tiden, är hemma med Siv och sover annars. Kanske dricker ett glas rött i soffan i min pyamas. Repar. Jobbar då och då. Hinner inte träffa vänner, när jag har tid orkar jag oftast inte. Ganska gött ändå. Var fantastiskt exotiskt och kul att gå fem minuter på Emmaus idag till exempel.

Nu har jag och Anna bokat resa till Paris. Om 1 vecka och 6 dagar åker jag. Då blir det kalasa av. Känns mycket overkligt, och ett fantastiskt unnande.
Och att se filmen jag gjort musik till på bio, med massor av fransyskor som hör min musik, kommer bli en helt otroligt spännande upplevelse.

Inner Beauty

För ungefär 1,5 månader sedan bestämde jag och Minna oss för att medverka på Acephales skogsevent med det tolkningsbara temat VILD; en tillställning med olika akter, performance, installationer etc. Vi tolkade temat gemensamt till "gränslandet mellan att besitta eller tappa kontroll", och utformade verket därefter. Jag stod för musik, hon för dans. Allt blev filmat och kommer snart upp på Vimeo/Youtube.
Efter mycket kaos (elen började fungera 45 min efter öppning) och extrem mental stress pga detta (jag) så blev det verkligen bra. Fina folk, underbart väder, (relativt) bra ljud och Minna var otrolig. Visade Minna hur långt jag kan gå ned i splitt; tänk er ett V med lätt böjda ben. Och två knak. (Tur att en har olika begåvningar här i livet, och att inte pole dancing/akrobatisk dans är enda alternativet. Då hade jag legat illa till.)

)

Minna Forssberg på Acephale


Jag har fått höra oförskämt mycket fina ord om musiken. T ex att det är det bästa jag gjort, och låter lite som Massive Attack, en tackar och bockar djupt. Lyssna och avgör.
9,5 minuter är stycket, dvs lika långt som Minnas dans. 

Två till filmer i HD.

Mansion, Live från Jazzhuset.

Hade världens bästa kväll.

Beslut och skrivande och jag har gjort house.

Jag har inte skrivit på länge, så detta gör mig en smula nervös. Har en inre dialog med mig själv huruvida jag ska sluta skriva här, eller inte. Om jag ska starta en musik-tublr istället, eller något annat nymodigt. Jag har skrivit på den här bloggen i många år nu och det som får mig att tänka att jag ska lägga av är helt enkelt bristen på skriftlig bekräftelse. Med andra ord känns det mycket konstigt att sitta och skriva utan att få respons av varken det ena eller andra slaget, och kanske läser ingen längre, vad vet jag. Jag är inte heller något fan av att kommentera på sidor, men det är en märklig känsla att skriva saker för tomma intet.

Nåväl. Jag har funderat i ungefär ett halvår och fortfarande inte bestämt mig för varken det ena eller andra. En får se. Men här är iallafall en produktion med mitt nya älsklingsprojekt Imagine me, som är ett relativt politiskt houseprojekt (Ck beskriver det som domedagselektronica.) som består av mig själv. Och personer jag tvingar att sjunga/prata/viska på dessa produktioner. I detta fall den fantastiska Linn Öberg. Hon är inte bara fantastisk sångerska som är så cool att hon varit förband till Sinead O´Connor, hon är en underbar person också (med en ljuvligt söt hund.)
Lyssna:


Och på lördag kommer jag att premiärspela hela denna i mitt dj-set på Feed the horse på Jazzhuset, men först och främst har vi DEBUTSPELNING med mitt band Mansion! Som består av mig, Caroline Kabat, Freja Holmberg, Alice Botéus och Linn Frögård. Alla måste komma.

Sedan har jag färgat håret också

Lite nytt.

Nytt klipp (av mig själv) och ny tatuering (av Sofia på 8th armed tattoo i Uppsala)